NEOLOGIZMLARDA KO’CHMA MA’NO HOSIL BO’LISHI VA UNING BARQARORLASHUVI
PDF

Keywords

neologizm, semantik yangilanish, metafora, metonimiya, semantik barqarorlashuv, kognitiv lingvistika, nemis tili, o‘zbek tili

How to Cite

NEOLOGIZMLARDA KO’CHMA MA’NO HOSIL BO’LISHI VA UNING BARQARORLASHUVI. (2026). Qo‘qon DPI. Ilmiy Xabarlar Jurnali, 8(3), 480-486. https://doi.org/10.70728/

Abstract

Ushbu maqolada nemis va o‘zbek tillarida neologizmlarda ko‘chma ma’no hosil bo‘lishi hamda uning semantik barqarorlashuvi masalasi tahlil qilinadi. Tadqiqotda metafora va metonimiya yangi leksik birliklarning shakllanishida asosiy kognitiv mexanizm sifatida talqin qilinadi. Neologizmlar orqali yangi ijtimoiy, texnologik va madaniy realiyalar konseptuallashtirilishi hamda nomlanishi ko‘rsatib beriladi. Shuningdek, neologizm ma’nosining nutqiy innovatsiyadan jamoaviy ongda barqaror semantik birlikka aylanish jarayoni yoritiladi. Nemis tilida yangi konseptlar, asosan, ixcham qo‘shma so‘zlar orqali ifodalanishi, o‘zbek tilida esa analitik va izohli modellar ustuvorligi aniqlandi. Tadqiqot natijalari neologizmlarning semantik taraqqiyoti til tizimi, ijtimoiy tafakkur va lingvomadaniy omillar bilan uzviy bog‘liqligini tasdiqlaydi.

PDF

References

1. Бегматов Э. Ҳозирги ўзбек адабий тилининг лексик қатламлари. Тошкент, «Фан», 1985. – 200 б.

2. Кубрякова Е.С. Язык и знание: на пути получения знаний о языке: Части речи с когнитивной точки зрения. Роль языка в познании мира. – М.: Языки славянской культуры, 2004. – 560 c.

3. Маматов А.Э. Ҳозирги замон ўзбек тилида лексик ва фразеологик норма муаммолари. – Т.: Фан, 1991. – 276 b.

4. Миртожиев М.М. Ўзбек тили семасиологияси. – Т.: Мумтоз сўз, 2010. – 287 б.

5. Миртожиев М., Махмудов Н. Тил ва маданият. – Т.: Ўзбекистон, 1992. – 110 б.

5. Fleischer Wolfgang / Barz Irmhild: Wortbildung der deutschen Gegenwartssprache. – Berlin/Boston: De Gruyter, 2012. – 484 S.

6. Blank A. Prinzipien des lexikalischen Bedeutungswandels am Beispiel der romanischen Sprachen (Beihefte zur Zeitschrift für romanische Philologie, Nr. 285). – Tübingen: Niemeyer, 1997. – 533 S.

7. Busse D. Diskurslinguistik als Kontextualisierung - Sprachwissenschaftliche Überlegungen zur Analyse gesellschaftlichen Wissens. In: Ingo H. Warnke (Hg.): Diskurslinguistik nach Foucault. Theorie und Gegenstände. –Berlin, New York, 2007. – S. 81-105.

8. Bußmann Hadumod (Hg.): Lexikon der Sprachwissenschaft. 4., durchgesehene und bibliographisch ergänzte Auflage unter Mitarbeit von Hartmut Lauffer. – Stuttgart. Alfred Kröner Verlag. 2008. – 860 S.

9. Coseriu E. Synchronie, Diachronie, Geschichte. Das Problem des Sprachwandels. München, 1974. – 145 S.

10. Hartmann R.R.K. ed. Lexicography: Principles and Practice. – London: Academic Press. 1983. – 228 p.

11. Lakoff G., Johnson M. Metaphors We Live by. – Chicago: University of Chicago Press, 1980. – 242 p.

12. Lipka L. Wortbildung, Metapher und Metonymie – Prozesse, Resultate und ihre Beschreibung. In: Staib, Bruno (Hg.): Wortbildungslehre.Münster (= Münstersches Logbuch zur Linguistik, N.F. 5). 1994, – S. 1-15.

13. Reichertz Jo. Metaphern als Mittel der Sinnzuschreibung in der ‚Computerwelt‘. In: Biere, Bernd Ulrich/Holly, Werner (Hg.): Medien imWandel. Opladen u.a., 1998, – S. 173-186.

Creative Commons License

This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.